Sand från Sahara

Ibland kommer det in sand från Sahara över Grekland. Det lägger sig som damm på bilar och gator och gör att ljuset blir alldeles disigt. Solen når inte igenom och det känns som att se allt genom något slags filter.

En sån dag var det idag.
Jag och Iris var i lekparken på förmiddagen samt tog en promenad och tittade på båtar och kastade sten på stranden.
Iris fyllde sina fickor med sten och jag fyllde mina med snäckor.

Första gången vi var i lekparken var igår, och då var det fullt med barn i och med att det var helgdag.
Iris lekte gärnet med alla möjliga ungar och jag fick fin kontakt med ett föräldrapar som också är flerspråkiga (franska,grekiska, engelska).

Vasilis tog ju sitt körkort förra sommaren men har i princip inte kört någonting sen dess, så han kör oss precis överallt nu för att bli lite varm i kläderna innan vi blir lämnade själva med bilen när hans mamma och pappa åker tillbaka till Athen.

Annonser

En dag i köksträdgården

Vi vaknade till halvmulet väder vilket passade mig perfekt. Jag hade nämligen som plan att rensa ogräset ur vår lilla köksträdgård.

Sagt och gjort så spenderades nästan hela dagen i eller runt omkring detta ogräs, men jag tror att vi tillsist (Iris var där som ständig assistent) lyckades få bort det mesta. Nu hoppas jag på lite gratis vattning i form av regn inatt.

Framme och överlycklig

Igår, äntligen, landade vi i Athen.
Flygresan med två små barn gick över all förväntan. Tror mest att jag hade lite kort stubin på grund av akut sömnbrist och nervpåslag.

Idag vaknade vi, efter att ha sovit lite sisådär med hela familjen i samma rum och matpauser och blöjbyten, och bara log. Fy farao vad fint livet är!

Vi gick ner till strandpromenaden efter frukosten. Vi köpte kaffe och satte oss på stranden. Iris kastade stenar i vattnet och Lily grät i den vårvarma brisen. Inte ens hennes skrik spelade någon roll. Allt kändes perfekt.

Vi promenerade mot Agios Spyridonas och upptäckte på vägen att det var marknadsdag. Vi köpte grönsaker och två kilo sniglar för senare tillagning.

Efter siestan vaknade Iris upp och led helt klart av slolfrossa.
Under kvällen har vi packat upp en del kläder, stuvat om i hyllor och skåp och parrerat två övertrötta kids.
Nu: té på balkongen.

Tom lya och fulla väskor

Nu är det nära.

Lägenheten är i princip urplockad och väskorna är fyllda till bredden. Svärmor har tvättat alla fönster och skrubbat skåpsluckor. Vasilis har gått hundra vändor ner till källarförrådet och jag är väl den som packat ner det mesta i sina lådor och påsar.
Samtidigt har Iris haft feber de senaste dagarna och Lilys näsa har varit i behov av snortömning varenda morgon.
Det känns som om vi alla är ganska trötta nu. Trötta på att vänta och ivriga att ge oss av.
Vi lyfter på måndag.

Road trip: andra stoppet


Augusti 2016
Resa #2: bilturen

Tsagarada. En annan by i Pelion.
Lika fantastiskt vacker med sina traditionella stenhus och lummiga natur som Makrinitsa. Dock är det lite mer ”fart” i Tsagarada, kanske på grund av att en bilväg går igenom samhället (i Makrinitsa får man inte köra in med bil utan måste parkera utanför byns kärna).

De mest slingriga, krokiga, serpentinformade vägarna tog oss ner mot havet och den omtalade stranden Mylopotamos. Välbesökt av framför allt grekerna själva men även av turister som hört ryktas om det kristallklara vattnet.
Jag tror inte någon gick därifrån besviken…

Road trip : första stoppet


Augusti 2016
Resa #2: bilturen

För mig som fram tills denna resa varit en riktig ö-typ och sällan varit inåt landet var detta en riktig ögonöppnare.
Några timmars bilfärd från Athen ligger bergskedjan Pelion i centrala Grekland. Mytomspunnen, historierik och en av de absolut vackraste platser jag någonsin varit på.

Vårt första stopp blev i byn Makrinitsa, känt som ”the balcony of Mount Pelion”.
En traditionell bergsby cirka 12 kilometer från staden Volos.

Vad som först slog mig var naturen. Pelion är ett av de grönaste och mest frodiga områdena i Grekland. Överallt rinner det vatten från naturliga källor och luften är klarare, kallare, där uppe.
Det andra som slog mig var de otroligt vackra byggnaderna. Ljusgråa stentak och tjocka träbjälkar. Höga, grandiosa hus som verkade bli ett med berget.

Makrinitsa passar dig som:
– kan njuta av berg och vy utan direkt tillgång till hav och strand

– på någon nivå är intresserad av historia, då detta visar sig i allt från brunnar till byggnader i byn

– vill äta livets bästa tyropsomo (τυρόψωμο), ett slags ostbröd som är traditionellt för den grekiska landsbygden

10 dagar


Tio dagar kvar tills vi sitter på flyget hem till Grekland. Lilys pass blev klart idag också så det passar ju väldigt bra. Hon ser, precis som sin storasyster, ut som en berusad Boris Jeltsin på bilden.

Packning och förvaring går framåt här hemma, även fast det ofta känns som om vi bara flyttar runt saker från ett ställe till ett annat. Vi börjar så sakteligen se ett ljus i slutet av tunneln, och i takt med att flyttkartongerna börjar ta slut så sinar även mängden pinaler som behöver packas ner.

Idag var familjen Bratt på besök för att träffa den nya familjemedlemmen. Förhoppningsvis lyckas denna underbara trio hälsa på oss i Porto både under vår och sommar även i år. Det var så underbart mysigt förra året.